Poner el cuerpo/Embodiment/positionera sig kroppsligen

Poner el cuerpo (feat Natalie Hölmström) – Faculty of Action presents Performance Gossip – this is important! en Nordic Guest Studio Malongen – Stockholm, 2018

Text presentation at Open Call, Faculty of Action presents Performance Gossip – this is important! at Nordic Guest Studio Malongen. October 15th *In collaboration with Natalie Högstrom* Text: Rossana Mercado Rojas Interpreter: Natalie Högström Audio: Hatrapadah Ku (beat Copa 38 B) **Download text/Descarga https://www.scribd.com/…/PonerElCuerp…

Camera: Igor Porte

“poner el cuerpo” means not just to talk, think, or desire, but to be really present
and involved; to put the whole being in action, to be committed to a social cause, and to assume the bodily risks and demands of such commitment.

Embodiment of women * Political REsistance

Peruañol

Sobre la performance
La necesidad de poner el cuerpo
El cuerpo de las mujeres desde las mujeres

Mente, alma, idea, pulsión, espíritu, entrañas, llanto, grito
Poner el cuerpo decimos en las marchas cuando ponemos nuestros rostros
Y nuestra integridad física como barrera de defensa contra un sistema que nos minimiza

Poner el cuerpo cuando parimos, cuando criamos
Cuando el trabajo que realizamos dentro y fuera del hogar es ignorado o abiertamente escondido

En el mundo del profesionalismo y academicismo patriarcal
El cuerpo y sus experiencias, de cansancio, de poder, de fuerza descomunal, de complejas emociones
De “contradicciones” como llamarían aquellos que no saben entender complejidades y necesitan encajonar y tabular.
Nuestro conocimiento complejo
Nuestra cuerpa, sujeto que actúa social e históricamente
Histéricamente.
Histérica, loca, emocional, llorona, quejona, Bruja, frígida, maldita,
En el mundo de monumentos, de edificios altos, de tanques, de akm´s, de bazookas
El cuerpo de las mujeres irrumpe e interrumpe

Nuestros cuerpos tienen la capacidad de transmutar el mundo
Muchas mujeres artistas no quieren la palabra “mujer” después o antes de “artista”
La Abramovich y muchos colegas en todo rincón de la cultura han sostenido que
El arte no tiene género
El arte es Bueno o no es Bueno, y punto.
¿Entonces, el déficit de mujeres en la historia del arte, en los puestos con poder decisión, en las colecciones se debe a que de 10 solo 3 han sido realmente buenas?
Quién, cómo y por qué se nos ha sesgado un conjunto de sensibilidades
¿Es acaso imposible de clasificar dentro del arte bueno?
Serán estas sensibilidades, estas experiencias las mismas que son invisibles cuando se generan políticas públicas
¿Políticas públicas para el bienestar humano? Políticas reproductivas. Imposibilidad de abortar y ausencia absoluta de soporte estatal para la crianza, no guarderías, educación pública colapsada
Desde allá hasta acá
Hablamos de equidad
Cuánto se puede hablar de la desigualdad cuando la ley dice que somos iguales, que tú y tu esposo son iguales. Que la crianza es equitativa
Y tu cuerpo cansado. Y tu mente desgastada. ¿Y tus ganas de explotar?
No, somos mujeres profesionales del primer mundo. La ley dice que somos iguales. Debemos callar.
La ley está escrita con un pene

aquí, allá y en el más allá
Poner el cuerpo en el arte
Entonces
Es un acto subversivo
Nuestras cuerpas invitan y promueven el desacato

Un acto instantáneo e irrepetible en este mundo de enlatados vendibles
Una microrelación con un otro
El impacto directo
La acción, no la actuación
La experiencia del cuerpo como entidad plástica
Como objeto y sujeto

Romperémos las fronteras

Romperémos el sistema

Histéricas e Históricas

English

About performance
The need to put the body/embodiment
The body of women from and for women
Mind, soul, idea, drive, spirit, entrails, crying, screaming
“To Put the body” we say at the demostrations where we put our faces on front
And our physical integrity as a defense barricade against a System that minimizes us
To Put the body, when we give birth, when we raise our children
When the work we do inside and outside the home is ignored or openly hidden
In this world of professionalism; patriarchal academicism
The body and its experiences, of fatigue, of power, of enormous strength, of complex emotions
Of “contradictions” as those who do not know how to understand complexities would call it in their need to put everything in boxes and tabulate.
Our complex knowledge
Our body as a subject acting socially and historically
Hysterically
Hysterical, crazy, emotional, weepy, nagging bitch, Witch, bitch frigid, evil.
In the world of monuments, high buildings, tanks, akm’s and bazookas
Women’s body breaks in and interrupts
Our bodies have the ability to transmute the world
Many women artists do not want the word “woman” before “artist”
Abramovich and many colleagues throughout the Culture world have argued that
Art has no gender
Art is good or not good, period.
So the deficit of women in art´s history, in positions of power, in the collections is only due to the fact that only 3 of 10 have really been good?
Who, how and why we have been biased a set of sensitivities
Are those impossible to classify in “good art”?
These sensitivities might be these experiences, the same ones that are invisible when public policies are created
Public policies for human wellness?
Reproductive rights policies. Banning abortion and the absolute absence of state support for parenting, no daycares, collapsed public education
All the way there, and in here
We are talking about equity
How much can we talk about inequality when the law says we are equal, that you and your husband are equal? That the house chore/raising kids is equal
What about your tired body? And your worn out mind? And your urge to burst?
No, we are professional women of the first world. The law says we are equal. We must shut up.
The law is written with a dick, here, there and beyond
To Put the body, in art
It is then a subversive act
Our bodies invite and promote breaking the law
An instantaneous and unrepeatable act in this world of salable canned comodities
A micro relationship with other/another
The direct impact
The action, not the acting
The experience of the body as an art materiality/entity
As object and subject
We will break the borders

We will break the system

Hysterical and Historical

Svenska

Om performance
Om vikten av att positionera sig kroppsligen
Kvinnors kroppar av och från kvinnor
Sinne, själ, idé, puls, ande, inälvor, skrik, gråt
Positionera sig kroppsligen säger vi när går ut på gatan för att manifestera och ställer våra ansikten och vår kroppsliga integritet som en barrikad mot ett system som förminskar oss.
Positionera sig kroppsligen när vi föder, när vi uppfostrar.
När arbetet som vi utför i och utanför hemmet ignoreras eller helt öppet göms i den profes- sionella, akademiska, patriarkala sfären. Kroppen och dess erfarenheter, av trötthet, av makt, av överjordisk kraft, av komplexa sin- nestämningar. Av “motsägelser” som de som inte förstår komplexitet och måste rama in och kategorisera, skulle kalla det.
Vår komplexa kunskap.
Vår kropp, subjekt som agerar socialt och historiskt.
Hysteriskt.
Hysterisk, vannsinnig, emotionell, gråtmild, gnällig, häxa, frigid, djävulsk.
Kvinnors kroppar stör, och förstör, i en värld av monument, höga byggnader, stridsvagnar, AK44:or och bazookas.
Våra kroppar är kapabla att transmutera världen.
Många kvinnliga konstnärer vill inte ha ordet
“kvinnlig” före “konstnär”.
Abramovich och många kollegor i alla kulturel- la hörn har vidhållit att konst inte har ett kön.
Konst är bra, eller inte bra, punkt.
Beror då underskottet på kvinnor i konsthistorien, i maktposition, i konstsamlingarna, på att bara 3 utav 10 verkligen har varit bra?
Av vem, hur och varför har en uppsättning sensibiliteter klippts av från oss?
Eller är de möjligen omöjliga att klassificera inom ramen för god konst?
Är dessa sensibiliteter, dessa erfarenheter, de samma som är osynliga när socialpolitiken utformas?
Socialpolitik för en human välfärd? Reproduktiva rättigheter. Omöjlighet att göra abort och en absolut frånvaro av statligt stöd för barnuppfostran, inga förskolor, ett kollapsat skolsystem.
Därifrån och hit
pratar vi om jämställdhet
Hur mycket kan vi prata om ojämlikhet när lagen säger att vi är jämlika, att du och din man är jämlika. Att barnuppfostran delas lika. Och din trötta kropp, ditt slitna sinne, och din lust att explodera.
Nej, vi är yrkeskvinnor från första världen. Nej, vi är yrkeskvinnor från första världen. Lagen säger att vi är jämlika. Vi borde hålla käften.
Lagen är skriven med en kuk. Här och där och bortom.
Att positionera sig kroppsligen i konsten
Är alltså
En motståndshandling
Våra kroppar inbjuder och uppmuntrar till lagbrott.
En omedelbar och oupprepbar handling i den här världen av säljbara konserver.
En mikrorelation med en andre
En omedelbar påverkan
Aktion, inte föreställning
Upplevelsen av kroppen som konstnärsmaterial
Som objekt och subjekt Ska vi krossa gränser Ska vi krossa systemet
Hysteriska och historiska

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s